tänk om..

idag har jag kommit fram till att jag "bara" har 8 arbetsdagar kvar här på SAS.Hur känns det egentligen, jag får frågan och försöker hitta en liknelse. Hm den närmsta som jag kan komma på är känslan när jag var gravid och började närma mig slutet.. vill bara att det ska vara över, så jag kan få gå vidare även om framtiden är oviss så vet jag att jag kommer göra mitt absoluta bästa, sån är jag. Visst kommer jag ha pissiga dagar men låt mig ha det jag lovar att jag kommer att resa mig igen med ett leende, skulle jag mot all förmodan ramla på vägen och ha problem med att resa mig så vet jag att ni, mina vänner kommer att finnas till handa för ni är de ni är! I love you, i love you, i love you!!!

Sitter här och försöker vara seriös och duktig men det är svårt, imorgon är det sista dagen som jag och Camilla jobbar tillsammans, sen går hon hem och kommer ej igen.. suck, det känns jävligt tungt!!! helst vill jag inte säga hejdå och tack för de år som varit osv för det kommer att känns i mitt hjärta och själ, hur ska något ftg någonsin kunna mäta sig med detta och alla arbetskamrater jag haft !!!!???